29 mars 2017

One last night

London

Kan bara säga att jag är evig tacksam för vad London gett mig, vänner för livet bland annat. 
Dagen på jobb igår kändes som en evighet men dagen kunde inte slutat bättre. 
 
Vi åt på en braziljansk resturange, nice ställe. Eftersom vi slutar så sent och dem stängde köket efter en halvtimme, fick vi trycka i oss haha. Oavsett hade vi en bra sista stund tillsammans. 
När vi skulle gå vidare gav dem mig detta kort och tårarna kom direkt...
Oj vad man inser hur mycket dem betyder för en...
 
Jag, Lavinia, Tanya, Matteo och Mirco gick vidare för en sista natt inne på Tiger Tiger. Vårt lilla shitty place där vi bara öser. 
 
När vi skulle hem och jag skulle behöva säga hejdå till Lavina kom tårarna igen. Vi var ju lite fulla med, vilket gjorde allt mycket värre. Utan att överdriva stod vi och kramade om varandra i minst i timme och bara grät. Hela vägen hem grät jag och till sist lyckades jag somna haha. 
När jag vaknade idag skrattade jag lite åt det men när jag hittade kortet igen började jag gråta. Varit två tuffa dagar och imorgon flyger jag hem! 
Kommer defenitivt försöka komma tillbaka till London över en weekend snarast! 
Ville börja med att skriva "Nu var det ett tagsedan", men börjar kännas tjatigt...
 
I alla fall antar ni är lite nyfikna med tanke på rubriken och jag ska berätta för er!
Om exakt en månad har jag packat mina grejer och befinner mig tillbaka i Helsingborg. Ja ni läste rätt, jag flyttar tillbaka till Sverige. 
Det är bara temporärt och min plan är att flytta hem endast över sommaren, efter det får vi se vad som händer. 
 
Jobb under sommaren är löst och jag kommer tillbaka till Sir of Sweden (Sir skrädderi Väla) för att äntligen syssla med det jag älskar, Made to Measure suits. Bästa jobbet jag haft och är super taggad, tacksam för att få komma tillbaka. 
 
Min kostym är såklart från Sir of Sweden och även made after me. 
Idag var det en händelserik dag som även gjorde mig lite rädd... Jag och min kollega ser massa blåljus och kollar ut, vi ser att polisen stängt av Regent Street precis utanför butiken och det börjar bli kaos. 
 
Vår livvakt kommer upp och säger att vi alla måste ut och det nu. Lite i chocktillstånd och ingen som helst aning om vad som händer halvspringer vi in för att ta våra jackor och gå ut genom nödutgången på baksidan av butiken. 
 
När jag kommer ut står där poliser som skriker att vi måste röra oss längre bort, även baksidan av butiken var avspärrad. Vi blir bortförda en bra bit bort och det är då vi inser att det är ett bombhot, BOMBHOT???. Hur skraj blir man inte då liksom?? 
 
Det löste sig ganska fort och efter cirka 30 minuter var vi tillbaka i butiken igen och allt var som vanligt. Fortfarande sjukt läskigt att vara med om något sånt här, speciellt eftersom man befinner sig i London. Jag blev påmind om allt som hänt i Paris...och därav känner att det lika bra hade kunnat hända här.
 
Tack och lov gick allt bra och inget hände. Ta vara på varje dag som går, du vet aldrig vad som kan hända imorgon.